SLponny

Jag läser faktiskt ganska många hästbloggar,
så jag tänkte skriva några, vem vet, ni kanske också fastnar fall ni inte redan läser dom?

dom står inte i någon ordning, bara helt random.

http://Dressyrmupparna.se
http://Gennes.se
http://Darios.se
http://Ungdressyr.blogg.se
http://Fantasias.blogg.se
http://Newforestponnyer.blogg.se
http://Faallenangel.blogg.se
http://Norrlandsryttare.blogg.se
http://Isabellanilsson.devote.se
http://Nellieberntssons.se
http://linnolssons.se ( Dock väldigt sällen då jag tycker Linns blogg är ap tråkig med alla hennes 1000 åsikter..)
http://TLOP.se

Detta var alla, ganska vanliga bloggar dock ;)

//lisaa

Ä du redo att stå framför världen och erkänna dina misstag? Är du redo att falla mot marken för att sedan ta dig upp på fötter igen? Är du redo att kämpa, trots att du gör misstag efter misstag, vågar du fortsätta kämpa och vara dig själv, trots alla elaka kommentarer? Är du berädd att offra ditt liv varje dag, men framför allt, är du berädd att ge en stor del utav ditt liv till någon annan? Redo att kämpa mot ödet.

Och kanske den viktigaste frågan - är du redo att släppa in en ny bästa vän i ditt liv? Som en dag kommer tvingas ta ifrån dig? Är du stark nog?

Om dina svar är ja, så antar jag att du har vad som krävs för att vara en ryttare.

 

 

/Lisa

Dagen ridpass i bilder.

Kan säga att det gick ganska dåligt, precis så som det alltid verkar göra nu för tiden..
tror vi har hamnat i ännu en svacka..

Riktigt läcker outfit, eller vad säger ni? Lite färg vore verkligen trevligt nu i "vinter"vädret.
Tyvärr kostar outiten en hel del, allt finns dock att köpa på cheval ridsport.

Dunväst - Kingsland 1 599:-
Tröja - Kingsland 999:-
Boots - Catago 149:-
Ridbyxor - John whitaker 1 089:-
Pannband - Finns att köpa överallt typ.
Schabrak - Lamicell 475:-
Benlindor - Lamicell 275:-

Alla har vi väl mängder av bildminnen? Minnen som påminner oss om något speciellt, bilder som påminner och får en att längta tillbaks.

Jag tänkte dela med mig lite utav mina bildminnen, vissa betyder mer än andra - men de minnen som sitter djupast i hjärtat är faktiskt alla de med wincent... Och så kommer det nog alltid vara, jag tror att han alltid kommer vara speciell, något mer än bara en häst. Han var en utav mina absolut bästa vänner... Jag tror de flesta varit med om att förlora sin bästa vän någon gång, att säga att det inte gör ont är att ljuga. För det gör ont, ondare än något annat.

Jo, så är det, det gör ont att se sin bästa vän försvinna längre och längre bort - även om det är häst, hund eller människa, det kommer alltid göra ont.

därför lever jag efter mina 3 citat som jag någon dag kommer tatuera in på kroppen och det har jag planerat att göra länge. Men vem vet, kanske något utav citaten hjälper er under era svåra tider också?

What doesn't kill you makes you stronger (Den gammla hedliga.)

Don't cry because it's over, smile bacause it happened

Tiden läker inga sår, den lär oss bara att leva med dem

Denna dagen kommer leva med mig länge:










fina Wincent, när gick allting snett?

Ledsen för dåligt bloggande, orkar dock inte berätta varför men det har bla. med gymnasievalet att göra.

I Fredags kunde vi bara skritta ut en liten sväng runt sporren, jag, Linda, Parya, Vårvind, Trident & Smilla. Det var stenhårt ute och smilla har ett litet sår på vänster fram och måste därför hålla sig borta från geggigaställen. Vårvind vad pigg, det blåste en massa + att hon hade sina tre kompisar med. Hon tyckte skritt var lite halv tråkigt men sådant är livet, bara att leva med det.

I morgon ska Parya fota mig och Vårvind när vi rider i sommarhagen lite så hoppas verkligen att vädret är på våran sida! Lite nya bilder ahr ingen dött utav, right?

Bjuder på två bilder på mig & absolut bästaste parya.
- världens absolut bästa vän!

Idag blir det dåligt uppdatering från min sida och det tänker jag inte be o förlåtelse för.
Anledningen är den att jag ska gå på öppet hus och min framtid är extremt mycket viktigare än bloggen..

Så idag bär det av till schillerska (skolans namn.) Hoppas att den känns bra!

/ Lisa

Det blev spontanträning (själv utan häst.) trots att jag bestämt att jag egentligen skulle haft "vilodag" idag.
Det blev ett hårt spinning pass och tränaren pressa oss så hårt att jag trodde jag skulle dö ett tag, så jobbigt var det.

Jag vet att ridningen är bra för kroppen, man får mycket benmusklar samt rumpmuskler vilket resulterar i fin srumpa. Men ridning innehåller faktiskt inte så mycket kondition och visst får du magmuskler, men inte alls på det sätt som du får fall du börjar träna "på riktigt". Att träna gör även att du orkar rida längre och hådare, för visst har alla någon gång känt att man blir så trött i magen att tror att man ska dö, att man blir så trött att man i praktiskt taget inte orkar mer.

Man mår så sjukr BRA av att träna, man sover så jävla bra och allt känns bara underbart.
Det är jobbigt för stunden, men sedan efter är helt underbar, så värt kämpandet. Man är så nöjd över sig själv.

Så här sitter jag nu med en kopp tée med matta ben som känns som gelé.
Men nöjd är jag för det!



MEN GUDSSKULL, GLÖM INTE ATT ÄTA EFTER TRÄNING; OM NI INTE GÖR DET KAN INTE KROPPEN BYGGA MUSKLER UTAV TRÄNING; SÅ JAG UPPMANAR ER; ÄT ALLTID EFTER TRÄNING!

Åh så jag minns denna dag, jag var så otroligt nöjd, trots att jag hade varit onöjd om det var i nuläget.

det var sommar, sol & Värme, jag saknar det .. <3

 

Haha, kommer ni ihåg?
Här får ni i alla fall se stall sörgården, stallet där jag spenderar väldigt mycket tid i. Detta är under sommartid så riktigt såhär är inte det, jag ska filma en ny någon gång, lite har till och med byggts om.

Jag är aå ajukt innerligt trött, ni vet så trött att det känns som att man är sjuk? Så känns det just nu.

lltså jag är lit småt irreeterad på vädret.. Här hemma hos oss snöade det för första gången igår men ca 2 timmar senare regnade det bort. Tror ni inte att det sedan Frös på? Jo precis så det är snor halt ute, jag vill verkligen ha sommar nu.

Nej, jag känner att jag inte får blogga när jag är på detta humöret, det blir inte roliga inlägg -
jag tar nya tag.

Jag går och lägger mig, puss.



en gammal bild på mig och underbara puffi <3

Jag har varit i stallet sedan klockan 1 så ni kan ju ana hur sjukt hungrig jag är..

Idag red jag & Parya i sommarhagen igen & Vårvind var helt galen och enormt jobbig. Hon skulle bara springa och och hon gick emot högerskänkeln något enormt. Det blev en massor och med massor menar jag otroligt många halvhalter. Försöka förtränga detta ridpass så mer än så här får ni inte veta, det gick i alla fall otroligt dåligt, dåligare än vad det gjort på länge.

Visst brukar det alltid vara så att hästarnas päls alltid är finast på sommaren?
Hur kommer det säg att det gäller i princip alla hästar utan Vårvind?

Jag minns att wincents sommarpäls var riktigt fin, den var liksom röd brun och verkligen glänste. Om man tittar på Vårvind ser man en Missfärgade solblekt häst som ser ut att ha försökt färga sig själv blond? Eller är det kasnke bara jag som tycker det? Under vinter är hon mörkbrun, hon är ljusare brun runt mulen och ögonen och ser allmänt fin ut.

Jag har aldrig förr varit med om en häst som har ful sommarpäls, aldrig.
Som tur va så är det inte färgen på hästen som spelar roll, Vårvind är bäst ändå. <3



Vårvind vinter <-----------------------------------------------------------> Vårvind sommar.


Wincent vinter <-------------------------------------------------------------> Wincent sommar.

Igår, precis klockan 22:13 såg statestiken ut såhär - Alltså seriöst!?
Hur ahr vi fått så många?

Jag älskar er läsare, var och en utav er & jag hoppas att i alla fall några utav er väljer att stanna kvar hos oss, vi ska inte göra er besvikna. I morgon ska jag även se till att göra en videoblogg, Man kan inte bara äta upp kakan utan man får även ge tillbaks, eller vad säger ni ? ;)

Eftersom att vi har fått en hel del nya besökare så tänkte jag lite kort och snabbt berätta vem Wincent är då han nämns ganska ofta här i bloggen.

Wincent red jag i 3 år innan jag började rida Vårvind på grund utav min längd. Under de tre år lärde denna ponnyn mig i princip allt jag kan, jag har honom att tacka för allt. Når jag började rida Wincent kunde jag ingenting, visst, jag visste hur man svängde och vad bromsen satt, men mycket mer än så var det inte. I hoppningen hade jag ingen balans alls, jag dunsade ner i sadeln och jag ryckte honom i munnen, jag vet inte hur många gånger jag flög av, trots att han aldrig stannade. Men ändå fortsatte han att hoppa, trots alla mina miljoner misstag fortsatte han glatt att lära mig. Han fanns alltid där.

Efter ett tag la vi hoppningen på hyllan & jag började rida barbacka i princip varje gång. Min balans blev helt otrolig samtidigt som jag och Wincent "växte" samman, det var då vi blev ett. Med allt detta kom dressyren också och det gick mycket bättre än vad det någonsin gjort tidigare. Wincent gick inte korrekt, så som en häst bör göra för att det ska kallas "form". Han slöpade fötterna efter sig men jag var nöjd ändå, för på den tiden var "form" bara om hästen böjde lite på nacken, vilket är så fel.

Vi började både hoppa och rida med sadel igen och allt föll bara samman, kontakten mellan mig & Wincent fanns kvar och va var fortfarande ett, trots att vi nu hade sadel på. Det var det sista året som jag lärde mig mest. Men efter ett tag var jag inte bara för lång för honom, jag hade även växt om honom kunskapsmässigt. Jag ville lära mig mer men Wincent hade redan lärt mig allt han kunde, detta gjorde att jag började pressa honom till mer än vad han klarade av, och där körde allt ihop sig. Samtidigt började jag & Parya (min bästis) att få rida stora hästar lite smått vilket gjorde att det började kännas som att Wincent krympte.

Det var då jag insåg att det inte var rättvist, jag mådde dåligt av att rida honom i slutet då jag kände mig alldeles för stor, som om han inte orkade. Det beslutet var det jobbigaste jag någonsin fattat och det gör fortfarande ont i mig. Trots att det gått ett halv år så gör det fortfarande ont ibland. Den ponnyn har verkligen betytt allt för mig, och han betyder fortfarande exttremt och kommer alltid att göra. Jag har fått inse att jag alltid kommer sakna honom, även om det blir lättare att hantera saknaden.

My love, my soulmate.






Detta skrev jag 1 juli, jag minns fortfarande hur mycket jag grät.
Detta var första gången jag gick ut med det öppet, det skar som knivar.

Nothing comes easily
Where do I begin?
Nothing can bring me peace
I've lost everything
I just want to feel your embrace.

Svar: Jo, det du säger stämmer korrekt. Det är såhär att Vårvind har 2 sadlar, en allround mot hopp, alltså den på bilden, och en dressyrsadel, den svarta som du pratar om. Eftersom att Vårvind i praktiskt taget "är" en dressyrhäst så har hon en finare dressyrsadel och sedan en hoppsadel som är lite "fulare" eftersom att hon hoppas väldigt sällan. Så sadeln på bilden är alltså hoppsadeln, den ser ut som den gör då den har många år bakom sig, haha som tur va är den himla skön att rida i, trots att det är en stübben. (jag är inget direkt an utav stübben då jag anser att dom är så hårda att jag får ont i rumpan. Dock finns det en stübben dressyrsadel som jag älskar, Wincents)

Tanken nu är att jag ska träna, så när ni ser detta inlägget står jag förmodligen och svettas på crosstrainen.

Jag har tyvärr inte hunnit göra några tidsinställa så uppdatering kommer när jag är hemma igen.

kram

VAd tycker ni om denna outfiten? Tror ni att Vårvind & jag skulle passa i den? ;)
Nej men seriöst, själv älskar jag den, t.o.m bättre än den förra. Visst, man kanske inte vill tävla i en vanlig tjocktröja, men jag tror att outfiten kommer bli precis lika snygg även med en kavaj.

Ibland önskar jag att jag var rik mer än andra dagar, gör om jag var rik skulle jag beställa hem oufiten nu på en gång. Om Vårvind inte passa i den skulle jag hängt den på väggen så att jag kunde ligga i sängen och beskåda den, dag ut och dag in.

Asså SHIT!
Statistiken ögar något enormt hela tiden, NI BESÖKARE ÄR BÄST!
Vi började för ungefär 3 dagar sedan och idag är statistiken redan uppe vid 62 besökare?
Jag hoppas innerligt att ni alla bestämmer er för att stanna, för utan er är bloggen inte värd att lägga tid på,
ni gör hela bloggen.

Och om ni undrar något så är det bara att kommentera så svarar vi, ni behöver inte vara blyga. :D

Här är i alla fall Vårvinds outfit under gårdagen eftersom att ni inte fick se den då.



Ursäkta bildkvalitéen, det han ju bli mörkt somsagt..

Outfit á la Vårvind 8/1
schabrak: Schockemöhle
Benskydd fram: Showmaster
Benskydd bak: Ingen aning
Ridtäcke: Rosso
Träns: Lamerix eller något var det >.<
Sadel: En mega gammal stübben
Pannband: Hööks

Jag har inte kunnat ha datan fören nu så hoppas att ni inte dödar mig för dåligt uppdatering..


Jag har tagit bilder idag, outit bild bla. men jag är så fruktansvärt trött att jag inte orkar ladda över dom nu, så ni får helt enkelt se dom i morgon.

Idag "hoppade" jag med vårvind, ungefär 40 cm så vet inte om man ska kalla det hoppning precis. Hon var helt grymt pigg trots att hon samtidigt tyckte det var lite "läskigt" eftersom att hon inte hoppat på måååånga år. I början tyckte hon inte om det alls, hon var jätte osäker och tyckte inte alls det var skoj. Men jag fortsatte hoppa, men var väldigt noga med mycket eftergift och sedan massor av klappar och beröm. Haha, då började hon förstå det roliga med hoppningen och hon rusa som en dåre och skulle hoppa precis allt som kom i hennes åsyn, jag som är hopprädd, hehe..

Det var i alla fall riktigt kul, trots att jag var lite smårädd i räserfarten, efter ett tag kunde hon varken trava eller skritta. Fina Vårvind, jag får verkligen ta upp hoppningen oftare.

det blev tyvärr ingen videoblogg då det kan bli mörkt innan jag kom iväg.. Känns riktigt surt för jag hade tänkt filma hoppningen också, men så gick det ju med det. Jag ska fixa en snart, jag lovar!