Hovböld och mugg
Hovböld
En hovböld ger ofta akut hälta. Typiskt för en hovböld är att hästen inte vill sätta ner trakterna utan vilar bara på tåspetsen. Hästen har också ofta svårt att vända och man ser tydligt i vändningen att den inte vill sätta ner hoven. Andra symptom är kraftig puls i benets nedre del och att själva hoven blir väldigt varm. Det är inte helt ovanligt att benet svullnar.
Behandling
En hovböld måste öppnas och tömmas, om den inte redan hunnit spricka av sig själv.
Hovslagaren går igenom hoven med en visitertång för att lokalisera var hovbölden sitter och därefter verkar hovslagaren upp ett hål i hoven och var och blod kan rinna ut. Efteråt kan man behöva lägga ett hovbandage och beroende på hur bölden suttit och hur stor den var så slår man på skon eller låter den vara av.
En obehandlad hovböld är dels väldigt smärtsam för hästen, men kan också få otäcka följder eftersom infektionen kan sprida sig upp i benet.
Behandlar man däremot så blir hästen ganska snart markant bättre och ofta går det att rida den redan dagen efter att bölden tömts. Det viktiga i eftervården är att hålla rent och om man lagt hovbandage ska det bytas varje eller varannan dag. Ju mer hästen kan röra på sig desto bättre är det eftersom läkningen påskyndas om cirkulationen hålls igång.
Våtvarmt omslag
Ofta vill hovslagarna inte börja verka upp bölden förrän den ”mognat”, vilket kan ta ett par dagar. Under den tiden kan man med gott samvete lägga ett våtvarmt omslag runt hoven som kan hjälpa till att värka ut bölden.
Förebygg hovbölder
Hästar som återkommande får hovbölder bör inte stå på torv utan i stället stå på halm eller spån. Att hålla hovarna så rena som möjligt kan hjälpa, liksom att försöka göra något åt underlaget i hagarna om det är väldigt lerigt. Dränering, grus eller liknande kan minska risken för hovbölder.
Mugg
Ett annat gissel under lerperioden är mugg. Hästar med vita ben är ofta mer utsatta än hästar med färgade ben, men det behöver inte vara en sanning huggen i sten. Likaså är det vanligare att bakbenen drabbas än att hästen får mugg på frambenen.
Muggen syns som små sår och skorpor i karleden och huden blir öm och irriterad. Skorporna kan vara torra eller vätska och vara sig. Om såren kryper upp längs skenbenet kallas sjukdomen rasp.
Orsaken till mugg är att grus, smuts och lera fastnar i karleden och får ligga kvar och skava upp små sår i den tunna huden.
Lättbehandlat i början
Lindrig mugg är ganska lätta att behandla. Enklast är att tvätta med grönsåpa och därefter smörja in det drabbade området med mjukgörande salva, t ex Helosansalva. Torka noggrant torrt efter tvätten innan salvan läggs på.
Om såren vätskar så kan det vara bra att använda alsolsprit vid tvätten, det torkar ut bra.
Svullnar benet upp eller om muggen inte vill ge sig är det dags att tillkalla veterinär.
Förebygg
Det är faktiskt inte så svårt att förebygga mugg. Att se till att hästen är torr och ren i sina karleder gör att man förmodligen slipper en mugginfektion.
Ibland är hästägare lite för pigga på att spola hästarnas ben vilket faktiskt kan skapa en gynnsammare miljö för bakterierna än om man låter leran torka på benen och sedan noggrant borstar bort den.
Kan man inte vänta så ska benen sköljas noggrant och därefter torkas torra innan man sätter på benskydd eller benlindor.
Är det lerigt ute så kan det också vara bra att undvika till exempel boots, eftersom det gärna samlas grus i kanten av bootsen, som ligger och skaver mot hästens karled.
google bilder
